Queen of Kammebornia

En smak av sommar mitt i vintern

Kategori: Kammebornias kök, Kammebornias trädgårdar, Livet liksom

 
Tänk att jag kan gå ut och hämta mynta i en vit och frusen trädgård och göra en kopp te med en smak av sommar mitt i vintern. 
 

Det känns som fest

Kategori: Kammebornias kök, Kammebornias trädgårdar, Livet liksom

 
Jag tycker om att laga mat av det som finns hemma. Med lite buljong, potatis, lök och morötter kommer man långt. Om det finns en bit parmesan att riva blir det extra gott. Jag går ut och hittar både timjan och salvia under snön, kokar en soppa och det känns som fest med ett nybakat bröd till och några tända ljus.

Gröna drömmar som julklappstips

Kategori: Kammebornias trädgårdar, Konst och film och böcker och musik, Livet liksom

 
Så här i slutet av november när trädgården vilar och väntar på våren är det härligt med gröna trädgårdsdrömmar. Jag läser och bläddrar i trädgårdsböcker och låter mig inspireras inför kommande trädgårdsstunder i grönsakslandet och i hängmattan. Hösten och vintern är bra för trädgårdsdrömmarna. Vad var finast den här sommaren? Kanske alla kaffestunder på en filt i gräset med dig medan fjärilarna fladdrade förbi eller kanske bullfesterna och brakfrukostarna med hela familjen. Eller kanske de där magiska, mörka och ljumma kvällarna med lyktor och blomdoft och syrsornas sång långt in på nätterna. Eller den där kvällen då vi låg i en gammal järnsäng och drack varm choklad under stjärnhimlen? Eller morgnarna på trappan, med koltrastsången och en tekopp under den doftande kaprifolen medan hönsen sprätte och tiggde brödsmulor runt fötterna. Kanske vallmons vajande sprödhet eller binas surr i fruktträdsblom. Eller det daggvåta gräset under mina bara fötter och örtagårdens alla dofter och smaker.
 
Jag tänker att trädgårdböcker är perfekta julklappar till alla trädgårdsälskare. Då kan man drömma sig bort lite till värmande sol, humlesurr och doftande mylla medan man knäcker nötter och dricker glögg. Och kanske planera några nya stordåd eller bara små underverk till nästa vår och sommar. 
 
 
Ända sedan jag var liten har jag bläddrat, läst och fascinerats av John Seymours bok Självhushållning. Nu har det kommit en svensk variant på den, Självhushållning på Djupadal. Marie och Gustav Mandelmann skriver genomtänkt om sin kärlek till jorden och sitt sätt att leva så självförsörjande det går. Jag njuter av att resa tillbaka till min barndom när de skriver om den där goda mjölken man hämtar hos bonden, ohomogeniserad, med grädden kvar. Jag gick varje dag med min lillebror och hämtade mjölk hos bonden och hjälpte till att hämta korna i hagen och att göra rent och kom sedan stolt och glad hem med en full mjölkspann. Om mamma hade bakat bröd då var lyckan total. Eller bullar. Med den där mjölken till. Jag kallade den riktig mjölk. I Självhushållning på Djupadal kan jag läsa om hur man bygger en fladdermusholk eller hur man gör surdeg från grunden eller hur man gör sin egen surkål. Jag blir inspirerad till nya grepp i både trädgården och i köket, genom tips och recept och texter och bilder. Det handlar om kodrömmar och ystning av ost, om hur man sköter potatislandet och om vilka vilda växter som går att äta. Boken är en resa genom årstiderna som man alltid lever närmare och upplever starkare ju enklare, eller närmare naturen man lever. Bilderna berikar med sin mustiga sinnlighet direkt från verkligheten. Det är fint och igenkännande för mig att läsa hur de aldrig någonsin tröttnar på att vara hemma eller på att vara så nära varandra. Självhushållning på Djupadal inspirerar till att leva närmare jorden och djuren och varandra. Som en handbok i att komma närmare livet.
 
 
I Victoria Skoglunds En trädgårdsmästares väg kan jag verkligen drömma mig bort till sommarens trollska trädgårdsminnen, dofter och sinnliga stunder. Lena Granefelt, som varit en stor förebild för mig sedan jag gick på GFU, fotoskolan i Stockholm på 90-talet, har tagit de alldeles ljuvliga, drömska bilderna, där Victoria Skoglund vägleder oss genom gröna rum, likt en vacker och vis huldra. De är fulla av sinnlighet och kärlek till växter och växtkraft, ljus och skugga. Jag som delvis växte upp i närheten av Zetas trädgård, dit jag ofta åkte med mormor och morfar, tycker att det blir extra speciellt att läsa Victorias texter. Hon skriver så fint om hur hon inte kan tänka sig att arbeta som något annat än just trädgårdsmästare. Hon tar oss med på resor genom vackra trädgårdar och beskriver sina favoritväxter och hur man bäst tar hand om dem. Det är roligt för mig att få läsa lite om Zeta också, grundaren till Zetas. Han bodde nära min mormor och morfar, som var stora trädgårdsentusiaster, och han kom ibland och köpte plantor av dem. Rör inte de där, de ska Zeta komma och hämta. Kan du sätta den här hasselörten i krukorna som står där, för de är till Zeta. Jag träffade honom aldrig men jag fyllde hans krukor med hasselört ibland. Jag älskar att sitta på Zetas och dricka kaffe med Dennis och drömma om stordåd och vila i vår trädgård. Den här boken är sinnlig rakt igenom, med ett klotband av tyg som man aldrig vill släppa.
 
 
Annika Huett är illustratör och Ulf Huett Nilsson är fotograf. Tillsammans har de gjort en lekfull och väldigt annorlunda trädgårdsbok som heter Swedish details Gardens. Jag vill bara bläddra och bläddra och visa och titta och blir barnsligt förtjust i alla bilder som myllrar fram genom sidorna. Bilderna är mästerligt komponerade och sammanfogade till ett härligt vimmel av trädgårdsdetaljer och allt binds ihop av de snygga illustrationerna. Boken är perfekt som presentbok, den är tvåspråkig, men med fokus på bilderna som visar detaljer, utsnitt, från olika svenska trädgårdar. Och det är så befriande chosefritt, härligt, galet, fantasifullt att man häpnar och bara vill ha mer. Det är en bok som man kan bläddra i alldeles för sig själv, eller tillsammans med ett barn eller barnbarn, eller med en vän. Jag tycker om de där böckerna som kan ligga framme på jullovet och som de som sitter i soffan och knäcker nötter kan titta i tillsammans en stund. Nya tankar, idéer och och samtalsämnen kan väckas. Berättelser kan komma till liv och kanske slänger man inte den där gamla trasiga korgen eller stolen, för man ser att den kan bli vacker i ett annat sammanhang. Swedish details Gardens är en bok att drömma sig bort i, bland näckrosor, grindar, soptunnor, sekatörer och översnöade bilar. Samma författare har tidigare gjort en liknande bok, men med fokus på prylarna hemma. Jag kan bara tänka mig hur underbar den måste vara. Båda böckerna är utgivna på Max Ström som gång på gång visar sig leverera vad de lovar; fotografiska eller rikt illustrerade böcker av hög kvalitet. Jag blir glad.
 
 
Sanna Töringe har gjort det igen. Skapat en oumbärlig bok. Precis som alla trädgårdsböcker och kokböcker hon tidigare gett ut. Jag bara älskar hennes syn på trädgården som det paradis jag också vill att den ska vara. Den nya boken heter till och med Paradiset. Och en trädgårdsbok som börjar med ett manifest som får mig att gråta gladtårar, kan ju bara vara fantastisk! Vila, leka och lukta på blommor är just sådant man ska kunna göra i en trädgård och det har Sanna Töringe verkligen förstått att förmedla i detta praktverk. Jag sträckläser novembernatten igenom och läser högt för dig om trädgårdar som hemliga oaser, om det här med att arbeta med naturen istället för mot den och om ängar och blommande gräsmattor och om lite lagom skräpighet som får barn och igelkottar att trivas. Du säger att du vill retweeta hela boken. Sen drömmer vi om fler hemliga ställen, blommande sittplatser, kojor och skuggande träd i vår trädgård. Och jag blir lycklig när hon skriver att lund och dunge är vackra ord som man gärna vill säga. Precis så tänker jag. Och det är ju anledning nog att se till att man har en liten lund eller dunge att kunna gå till och dricka kaffe och filosofera. Jag tycker om alla praktiska tips och råd om växter och var de passar och hur man gör för att skapa sitt paradis. Mitt i den poetiska vackerheten.